Här kommer en liten fortsättning på min "motljus-kurs" ... :-)

Det rekommenderas ju ofta att använda så kallad upplättningsblixt när man fotograferar i motljus, så det har jag testat här!



Har använt den vanliga pop up-blixten på kameran, alltså. Inga speciella kamerainställningar i övrigt - det räcker gott med "de gamla vanliga" när man är utomhus och i fullt dagsljus.

Upplättningsblixt passar framförallt motljus-motiv som man vill ska ha lite extra lyster, eller rent av gnistra lite grann! :-)

Och inte minst till porträtt av människor och djur, där man vill att skuggor i ansiktena ska lättas upp.



Ser ni det lilla fina blänket i titans öga? Det fixade antagligen blixten till. :-)

/AnnaKK

Såna här foton får man raska på att ta nu - innan alla härliga höstlöv är borta! :-)

Men man kan så klart ha nånting helt annan mellan kameran och solen, också förstås... Det är nog bara fantasin som sätter gränserna för vad!?

Det som däremot är viktigt att tänka på när du ska "motljusfota", är att du inte fotar rakt in i solen! För det är ett alldeles för starkt ljus, som i värsta fall kan skada sensorn. Och det är inte heller bra för dina ögon, att titta rakt in i solen - så gör inte det! Motivet ska alltid vara emellan - men man kan absolut låta några stycken strålar få kika fram. Det blir underbart fint! :-)

Motljusbilder som de här ovan vill gärna lura kameran att underexponera, så att bildens huvudmotiv blir alldeles för mörkt. För att undvika det, ställer du in en längre slutartid eller vrider exponeringskompensationen ett par snäpp åt "+".

Om du däremot vill att bilden ska innehålla siluetter...



...får du göra preics tvärtom: Kortare slutartid, eller vrida exponeringskompenstationen åt "-".

Eftersom bakgrunden inte bara ska vara solljus, utan gärna soft och diffus också, så rekommenderar jag att du använder en ganska stor bländaröppning. Här är bild 1 och 3 tagna med bländare 1,8 och bild 2 med bländare 3,5. (Och till alla tre användes Canon EOS 450D + 50 mm f/1,4).

Men lite mindre bländare än så, går förstås också bra - man tager lämpligen vad man haver i objektivväg!! För det är inte utrustningen som är kreativ, utan fotografen!! :-)

Ut och motljusfota med er nu allihopa, innan solen går i moln!!! :-D

/AnnaKK

Mitt fasta 50-mm´s åkte på igen en stund i lördags.

Egentligen var det största bländaröppningen - 1,4 - som jag hade tänkt testa, men sen tyckte jag att det blev bättre resultat om jag "bara" hade 1,8. :-)

Några exempel med den bländaren:







Men för att stilla eventuell nyfikenhet, så ska jag så klart visa ett foto taget med bländare 1,4 också!

Men jag tycker personligen att den bländaren ger lite väl kort skärpedjup...?



Men framför allt för dålig skärpa...

Men det beror ju på motivet också, vad som passar och inte passar! :-) Just vattendroppar vill man ju ha ganska skarpa, för att de ska gnistra maximalt, medans andra motiv inte alls skäms för sej om de blir lite softade.

Fast om man ska eller inte ska använda bländare av det här slaget, beror ju också mycket på vilken bakgrund man vill ha!

Ju större bländaröppning du vill ha, ju lägre bländartal ska du välja - och ju större bländaröppning du har valt, ju mera "blurrig" blir bakgrunden. Som en direkt följd av att skärpedjupet blir kort! :-)

/AnnaKK

Det funkar till lite av varje, kan man väl säga... :-) Exempelvis till porträtt av en präst...



...krage!! ;-)

Eller till ett stilleben av skrot:



Det objektivet ska få följa med mej till stan nångång, för jag tror det kan vara utmärkt till husfasader, skyltfönster och väggmålningar också... :-)

Närgränsen är hyfsad, och det går att fånga ett och annat småkryp...





Fast blommor funkar ju bättre förstås... :-)



Just de här fotona är inte tagna med största bländaröppningen, eftersom jag ville ha ett visst skärpedjup i dem...

En annan gång ska jag utforska vad bländare 1,4 kan leverera. :-)

/AnnaKK

...fjäril - but different! :-)



Ibland blir det faktiskt lite jobbigt med färg!? Till exempel att välja ut vilken bild som är bäst - särskilt efter att man har micklat lite med nyanserna och så där... Originalet kanske trots allt var det bästa... Eller??? Tvekar... Och så slutar det med att man gör som jag gjorde i morse: Konverterar bilden till monokrom! <:-)



Tala gärna om vilken Du föredrar av dessa!? :-)

/AnnaKK

Gång på gång åkte skejt-killen fram mot den lilla trappavsaten, och tog ett hopp upp på muren.



Jag vet egentligen inte vad det var han var ute efter att lyckas med... Kanske hoppa ner från murkanten igen, och fortfarande stå kvar på brädan? Isåfall lyckades han inte med den saken så länge jag tittade på... Men detta var ju en hel veckan sen, så idag kan han säkert! :-)



För egen del måste jag lära mej att beskära/komponera mina bilder bättre redan i kameran! >:-I  Här har jag fått med nåt "skräp" i förgrunden som skymmer sånt som borde ha fått synas i bilden... Ingen efterhandsbeskärning i världen rättar till det misstaget - och vem orkar lägga tid på att klona bort det...? ("Skräpet" är förresten blommorna som växte i den stora urnan, som jag "gömde" mej bakom när jag tog fotot! ;-D).

/AnnaKK

Känner mej så där tröttsamt seg idag också, så allt jag egentligen borde göra (sånt som jag absolut inte orkade med i helgen...) får bero ytterligare en dag (eller två!?). <:-)

Men jag är inte sysslolös - det behöver man aldrig va´ med en dator i huset! ;-) Har rensat den på diverse gamla program som ingen använder längre, samt letat efter uppdateringar ute på nätet till program vars bäst före-datum förmodligen passerade redan i förra årtusendet... (Eller inte riktigt kanske, men för bra många år sen iallafall!!).

Bland annat så har jag hittat en nyare version av det bildbehandlingsprogram som följde med nån av de första digitala Canon-kamerorna jag köpte (nån av kompakterna, misstänker jag)...

...så nu går det äntligen att öppna upp, och redigera, RAW-filer i det!

TA-DAM!!! :-D




Ja, det där var ju inte mycket att skryta med förstås - men jag har äntligen GJORT DET!!!

Tagit mitt första RAW-foto, alltså! 8-) Och provat allt det där man kan göra med just en RAW-fil; ändra vitbalansen, ändra exponeringen och till och med välja en annan bildstil (fast det sista har jag inte gjort här).

Ingen av dessa ändringar kan man (vad jag vet) göra på en jpeg-fil, men jag gjorde ändå ett litet försök att bildbehandla en jpeg-kopia av originalRAW-filen... Men kom inte i närheten av resultastet på det redigerade fotot här ovan! <:-) Så...

Det tål verkligen att tänka på, att gå över till RAW helt och hållet i fortsättningen!! :-)

/AnnaKK


PS! Bildbehandlingsprogrammet jag uppdaterade heter ZoomBrowser EX, från Canon för Canon... DS!

Jag ska inte säga att jag aldrig använder kamerans autoläge, för det händer faktiskt en och annan gång även om det är långt mellan dem... :-)

 Men ett läge som jag hittills inte har använt mej av mer än max en handfull gånger, är det helmanuella M-läget! Av den orsaken att jag så här långt har tyckt att inställningen med bländarförval (som på min Canons programvalsknapp heter "Av"), helt enkelt är det som passar mej och mitt fotande bäst.

Nu har jag plötsligt (eller ska jag säga äntligen!?) själv insett att jag inte kan fortsätta att göra fotograferandet så enkelt för mej (och framförallt statiskt...!) i all evighet - så igår vred jag över knappen på M... 8-) 



Minsann om det inte blev foton då också! :-D Originalfotot till vänster, och till höger har jag lagt på det en liten aning kontrast bara...

Men givetvis föll jag i fällan några gånger, och glömde bort att jag själv måste ändra på slutartiden när ljusförhållandena förändrades... <:-) Så därför missade jag bland annat detta, som garanterat hade blivit ett betydligt bättre foto om kameran varit intställd på "Av" istället:



Typiskt! >:-I

Å andra sidan... Om jag nu hade fotat i RAW också (och inte bara i jpeg, som jag ju alltid gör (och alltid har gjort... Host!)), så hade jag kunnat exponera om fotot i efterhand i ett bildbehandlingsprogram...!?

Vilket fusk det skulle kännas som!!! :-D

Fast visst hade det varit oerhört smidigt, förstås... <:-) RAW idag!? 8-)

/AnnaKK

...lagom många??? 8-)

Ja, jag vet att det kan vara en omöjlig fråga att besvara - men ni kan väl försöka!? <:-)



Det är så att jag bedriver lite "hemliga" fotoprojekt vid sidan om bloggen, och nu funderar jag på hur många bilder som kan vara lämpligt att ha i ett sådant projekt - när det är färdigt och avslutat, alltså. Och om man tänker sej att dessa bilder så småningom ska presenteras i ett blogginlägg eller i en fotoutställning eller i, ja vad sjutton som helst!? :-)

/AnnaKK

En sak som slår mej varje gång jag är ute och "tågar", är att vart man än kommer så finns det många människor som uppenbarligen far mycket illa... :-( I Lund kändes det som om de var extra många, och det var väl en av anledningarna till att jag inte kände nån större trivsel där igår... Alkisar vart man än vände sej, och flera stycken "trashankar" som bara gick från papperskorg till papperskorg för att försöka hitta något att panta (eller rent av att äta). Det är sorgligt! På stationen var det dessutom en karl som mer eller mindre gick från person till person och sträckte fram en pappmugg (hämtad från nåt utecafébord, kan jag tänka mej) och ödmjukast bad om en peng...

Man kan bara inte blunda för dessa människor, och kanske ser jag dem ännu mer än andra just för att jag hela tiden (nästan) går omkring och småspanar efter sånt som även kan ses genom kameran...?

Jag har funderat på det här med att visa hemlösa, tiggare och missbrukare på bild - och kommit fram till att jag inte vill undanhålla dem helt och hållet för de tillhör också vårt samhälle, och inte minst är de en del av vår tids stadsmiljö och gatuliv.

Pälsen som bars i ett tidigare inlägg...



...värmer antagligen en hemlös Malmö-kvinna gott om natten... :-/

Så frågan är inte om jag ska fotografera dem - för det gör jag - utan vilka foton jag eventuellt ska publicera... En tämligen anonym päls är ju inget som kan upplevas som en personlig kränkning iallafall, men hur är det med ett foto som det här nedan?



Jag tog det för att jag tyckte han spelade vackert och utgjorde ett fint motiv... Och jag kan inte säkert veta om han spelade för sitt "höga nöjes skull" eller för att få ihop pengar till levebrödet - men något i hans blick säger ju att jag innerst inne vet iallafall...

/AnnaKK