Första veckan i maj...

 

Å ena sidan SOMMAR-feelings! Så-å-å härligt att det äntligen blev en massa sol och värme, så våren äntligen fick en rejäl skjuts i rätt riktning. Lövutsprickning, kaffe på altanen, en massa blommor och fågelsång. :-D

 

Svalorna dök upp här i fredags, tror jag att det var. Spanade in sitt bo från ifjol, då de häckade längst upp i gavelspetsen på vårt hus - och hade toalett rakt ner på vår altan... Är väl inte riktigt sugen på att ha dem där igen, men men... <:-)

 

 

 

 

 

 

Å andra sidan blev det en omtumlande vecka på det personliga planet, för hux-flux ligger en nära anhörig på sjukhus i en stad några mil bort med en diagnos som inte är vad man vill höra. :-(

 

Operation väntar... Sen får vi se vad som händer när vävnadsprover har analyserats osv. 

 

/AnnaKK

 

 

 

 

Nej men nej! Så trist och sorgligt att höra och sen långt till nästa stad. Man vill ju kunna finnas till hands hela tiden.
Vi har ju gått igenom en liknande grej med äldsta dottern, Lilla H:s mamma. Två elaka knölar. Men äggledaren och knölarna var redan borta när beskedet om att de var elakartade kom. Det återstår en cellgifts behandling. Suck! Vi behöver inte mer elände och det är ingen sonika behöva utstå något liknande. Ändå sker det hela tiden.
Håller alla tummar för att det går bra för er och din pappa.
/P

Här har du en till som håller tummarna och önskar att det blir bra med sjuklingen!!!
Det kan verkligen ändra sig snabbt när man sitter där och njuter av allt det fina och vackra.

Förstår att du är orolig och trist att inte ha sjuk anhörig i närheten. Omtankar till er och hoppas beskeden blir åt det positiva hållet.

Hej! Inte roligt med sådana besked, hoppas operationen går bra!