Insåg i veckan att jag inte längre kommer ihåg...

 

...namnen på alla dessa j-la stormar, som har dragit fram där vi bor under de senaste 10 åren...

 

Gudrun är ju fortfarande värst, följd av Per... Men sen måste jag erkänna att när det gäller efterföljarna så har jag glömt både vad de hette och när de slog till. Det har blivit så många, så när en ny kommer så faller genast föregångaren bort ur minnet... Eller nåt sånt!? <:-)

 

Gorm, som kom på besök under natten till i måndags, gjorde oss först strömlösa tills i torsdagskväll. Efter 3-4 timmar gick strömmen igen, och var sedan borta i uppemot 20 timmar till. Kul-kul-cykelhjul...

 

 

 

 

 

 

Den här gången var det högspänningsledningen som slets av, när en avblåst topp från en jättegran (tillsammans med några mindre lövträd) slog ner rakt på den alldeles intill en stolpe. I regel klarar sej denna ledning, men går trådarna av så går de av - och strömmen bryts... Vi har dock oftast blivit strömlösa på grund av att träd har fallit ner över lågspänningsledningen (som är mycket-mycket mer känslig och oskyddad än högspänningen), men som vi har konstaterat förr: Det finns inte längre några träd kvar som kan trilla på den! Så hade det inte varit för den här grantoppen på högspänningen, så kanske vi hade klarat oss undan strömavbrott helt och hållet. Men, men... 

 

Igår var det dags för stormen Helga, men hon märktes inte av så mycket här... 

 

Idag har maken påbörjat uppröjningen i skogen efter Gorm. Vet inte riktigt hur illa det är, men han lär nog ha att göra några helger framöver... Själv ska jag snart bege mej mot någon lämplig livsmedelsaffär och proviantera. När man inte har ström handlar man bara det man behöver för stunden, så efter dagens frukost var både bröd och mjölk slut. Och allt vi hade i frysen, evakuerade vi redan i måndags till en ledig frys i ett hus där strömmen hade klarat sej! Så istället för vildsvinsstekar och rådjurssadlar, har veckans middagar bestått av exempelvis falukorv och Mamma Scans köttbullar. Omväxling förnöjer!? ;-D

 

För övrigt så har jag INTE suttit i vårt strömlösa hus och ugglat hela veckan, utan jag har varit en hel del i sonens hus istället. Ibland är det faktiskt inte så dumt att bo innanför 50-skyltarna i nån tätort!!

 

Trevlig helg!! :-)

 

/AnnaKK

 

 

 

 

God morgon! Det börjar onekligen bli lite tröttsamt med allt detta blåsande och regnande. Själv har jag inte varit utanför dörrarna på två dagar nu. Men i övrigt har jag inget att klaga över. Ström har vi här haft utan av brott sedan några timmar i samband med Gudrun. Så visst har det ibland vissa fördelar att bo i tätorten.
Nu får vi hoppas att ni blir förskonade från ytterligare stormar under överskådlig tid framöver.

Trevlig helg!

Eftersom jag jobbat de senaste stormarna så känner jag mig mer eller mindre urblåst. Som tur är så ställde inte Helga till det så väldigt som Gorm. Men det skapar oro och det har larmats mycket mera än vanligt. Att min kollega hatar när det stormar även om hon sitter inomhus har inte bidragit till bättre stämning precis :-).
Jag håller med, Australien ett par tre månader om året skulle lätt kunna stå ut med. Redan en vecka sedan jag kom hem. Undrar fortfarande var jag är när jag vaknar, hjälper inte att dra täcket över huvudet för att hoppas att jag är kvar i Australien när jag tittar fram igen Hahahaha..... tur att jag älskar att sälja julgranar, nästa vecka kör vi igång :-)

Trevlig andra advent!

Nog har det sina fördelar med att bo centralt. Här har vi klarat oss ganska lindrigt men det gillar verkligen att blåsa numera. :(
Ett "torn" på vår ladugård är inte sig likt efter de senaste dagarnas stormbyar... Vi har ringt en firma för att få hjälp för ett bra tag sedan för det har varit på fallrepet ett bra tag men nu är det mera akut. Min bror sa att han anlitat samma firma för tio år sedan och de hade ännu inte kommit så det verkar vara läge att vända sig till någon annan.

Det är svårt att förstå vad det innebär att vara utan ström så länge. Vi har sällan strömavbrott. Men vilken tur att ni hade en frys i närheten.
/P

Jag konstaterade att jag jobbat alla stormar utom en de senaste 14 åren. Jag sa till min chef att nu vågar jag inte jobba flera stormar för sannolikheten att det ska hända något ökar säkert med antalet stormar jag utsätter mig för. Jag minns inte om det var Gudrun eller Pär som min jobbarkompis höll på att blåsa iväg. Jag hade skyndat mig in i bilen och fick inte upp dörren när jag skulle ut för att hjälpa henne, hon gick bakåt trotts att benen gick framåt. Ärligt så skrattade jag så mycket att jag knappast inte fick luft, det såg såååååå roligt ut. Tur det inte hände henne något.... 😱